Skiathos

Jag fick ett ryck i början på maj och bokade en sista minuten till Skiathos.
Då hade jag gått och velat hit och dit ett tag, men kunde inte bestämma mig. Men så dök en resa upp via Airtours med väldigt bra pris så jag slog till på en gång.

Så i slutet på maj drog vi iväg till Skiathos 1 vecka.
Dagen vi åkte så var det ett oväder över Grekland så vi fick cirkulera i ca 50 minuter innan vi kunde landa. Och den landningen...hua. Jag är inte flygrädd i den bemärkelsen, men den landningen var riktigt obehaglig.

Väl på Skiathos hade vi bra dagar. Vi slappade och tog det lugnt. Ambitionsnivån var att bara softa och ha återhämtning. Första delen av 2017 har varit ganska tuff för både mig och Ronja på olika sätt, så jag kände mig ganska trött och sliten och ville bara vila och ta lugnt.
Och så blev det. Vi solade och badade i poolen, vi strosade på stan på kvällarna och åt gott.

Jag hade heller inte läst på så mycket om Skiathos innan vi åkte, vilket gjorde att jag egentligen hade noll koll på vad som är sevärt på ön. Eller om det fanns några "måsten", men jag fick lite tips från andra som varit där.
Det fanns jättefina hantverksbutiker att shoppa i och Ronja hittade en butik som sålde märkes-kläder.

På slutet av veckan åkte vi ut till en jättefin strand som hette Koukounaries. När man hade gått i stranden där så var fötterna alldeles guldiga av sandkornen. Det visade sig att Skiathos egentligen är känd för sina stränder så det finns mer för oss att upptäcka om (när) vi återvänder.
Och tills dess ska jag läsa på lite mer, jag vill ha lite koll innan jag åker till.

/A

Tågluffa

Idag har Malle och 3 kompisar till honom dragit iväg på en tågluff ut i Europa.

Följer honom på Instagram så jag får lite uppdateringar från resan. 

Jag blir så himla glad för hans skull, att han får uppleva en sån här resa, att få göra den tillsammans med goda vänner. Jag tågluffade aldrig själv när jag var i hans ålder. Jag trodde då att det handlade om bekvämlighet, att det verkade så jobbigt, rörigt och skitigt på nåt vis. Jag sa alltid att jag hellre åkte på en charter-resa. Men sanningen var ju att jag kom inte ens iväg på sådana resor.

Jag tror att det egentligen handlade om att jag var rädd.

Att ge sig ut på en sådan resa kräver lite tillit till att allt ordnar sig och mod att inte veta hela tiden hur det ordnar sig. Så jag var nog mest rädd egentligen.

Jag är fortfarande rädd när jag ger mig ut på resor och inte riktigt vet hur det blir, vart vi hamnar och alla frågetecken som kan uppstå. Men idag kan jag stå ut med den resan och tycka också att den fyller en dimension i mitt liv på nåt vis. Att våga gå emot, att övervinna och den glädjen och lyckan och tacksamheten när jag väl klarat det. 

Så jag är glad för Malles skull, att dom gör denna resa och jag hoppas dom får det fantastiskt bra med roliga upplevelser, nya vänner och att få dela detta tillsammans med vänner han redan har och tycker om.

Tänkte att jag skulle komma igång att skriva lite om de resor vi gjort, men det har inte riktigt blivit av. Jag är lite i start-gropen med bloggen så vi får se när det blir. Det blir när det blir helt enkelt.

Må gott!

/A